I'm going to the sunshine state
Nu har ödet hunnit ikapp mig, och efter år av förlöjligande av småstäder, så ska jag besöka Karlstad till helgen. Jag flyttade till Stockholm från en stad med 5-6 miljoner invånare, och för mig har den här staden alltid varit för liten. Tanken på att jag då skulle flytta till en ännu mindre stad har alltid varit främmande, och jag har knappt varit i någon annan stad. Jag tror att det är naturligt. Folk från mindre städer söker sig till Stockholm. Folk som är födda här, söker sig vidare till större städer. Det handlar om att söka efter utmaningar. Nya människor, mer kultur, bättre restauranger. Vissa nöjer sig med ett tryggt familjeliv. För mig är ordet sambo, ett pistolhot.
Jag ser självklart fram emot att få leka med mina tre barn, jag tackar aldrig nej till att vara barnvakt, men det är långt borta nu. Cirka fem år fram i tiden. Tills dess gäller det att förverkliga alla drömamr som jag hade där jag satt vid mitt tonårsskrivbord, och drömde mig bort till ett liv där jag var populär bland tjejerna och gjorde viktiga saker för samhället. Jag ville bli respekterad mer än igenkänd. Något jag känner fortfarande idag. Så därför känns denna höst som make it or break it. Det är dags att på allvar göra verklighet av dikten som jag plitade ner den där mörka decemberkvällen, från mitt pojkrum på trettonde våningen, i det där bostadsområdet som ger mig ångest varje gång jag åker förbi.
Men nu skulle vi prata om solsken. Ända sen jag träffade S, har hon pladdrat på om sin hemstad, och även om jag först misstänkte att hon jobbade undercover för Karlstads turistbyrå, kan jag inte förneka att hon charmat mig, så pass att jag nu faktiskt längtar efter denna lilla håla. Jag tror att folk kommer ha roliga dialekter, och vara jättelika varandra (p.g.a. inavel självklart), och alla mammor kommer vara 20 och alla killar stoltserar med tumring.
Jag ska göra mitt yttersta för att sprida myten om dryga Stockholmare, vilket antagligen kommer leda till att det kommer stå stora folkmassor utanför hennes föräldrars hus med högafflar på lördagkvällen. Om någon har något att tipsa om Karlstad så är jag idel öra, annars så hörs vi på måndag om jag kommer därifrån levande.
Jag ser självklart fram emot att få leka med mina tre barn, jag tackar aldrig nej till att vara barnvakt, men det är långt borta nu. Cirka fem år fram i tiden. Tills dess gäller det att förverkliga alla drömamr som jag hade där jag satt vid mitt tonårsskrivbord, och drömde mig bort till ett liv där jag var populär bland tjejerna och gjorde viktiga saker för samhället. Jag ville bli respekterad mer än igenkänd. Något jag känner fortfarande idag. Så därför känns denna höst som make it or break it. Det är dags att på allvar göra verklighet av dikten som jag plitade ner den där mörka decemberkvällen, från mitt pojkrum på trettonde våningen, i det där bostadsområdet som ger mig ångest varje gång jag åker förbi.
Men nu skulle vi prata om solsken. Ända sen jag träffade S, har hon pladdrat på om sin hemstad, och även om jag först misstänkte att hon jobbade undercover för Karlstads turistbyrå, kan jag inte förneka att hon charmat mig, så pass att jag nu faktiskt längtar efter denna lilla håla. Jag tror att folk kommer ha roliga dialekter, och vara jättelika varandra (p.g.a. inavel självklart), och alla mammor kommer vara 20 och alla killar stoltserar med tumring.
Jag ska göra mitt yttersta för att sprida myten om dryga Stockholmare, vilket antagligen kommer leda till att det kommer stå stora folkmassor utanför hennes föräldrars hus med högafflar på lördagkvällen. Om någon har något att tipsa om Karlstad så är jag idel öra, annars så hörs vi på måndag om jag kommer därifrån levande.
4 Comments:
Hjälp. Stackare. Själv tänker jag då fly Karlstad. [en i mitt tycke extremt överreklamerad stad, kanske för att jag lever här..]
Men, välkommen, och ha det så trevligt. ;-)
Jag har bara varit i Karlstad en enda gång, p g a en reportagresa på dåvarande högskolan – som kändes som en förvuxen gymnasieskola...
Skulle gärna åka dit, liksom till andra svenska mellanstora städer, av ungefär samma skäl som du! Har alltså inga bra tips, men jag vill minnas att restaurangguiden White tipsade om en Karlstads-restaurang som tedde sig lockande...
Försök ta dig ut lite till Värmlandsskogarna också!
vilken är den 5-6 miljoner stora staden du bott i förut?
Haha, jag var asskraj innan jag åkte och hälsade på min kompis i Arvika över nyår...ville verkligen inte spä på myten om stockholm och var i allmänhet rädd för att bli lynchad...:) Men ingen fara på taket, turen gick så bra så. Ha det så trevligt i Karlstad!
Skicka en kommentar
<< Home