onsdag, januari 09, 2008

IT-slavar är vi allihopa

Så lite vatten, så stor skada!

Regnet föll på min mobiltelefon i natt, och fem minuter senare var den död. Jag skrattade åt det först, åt oturen och de gånger man själv skrattat åt folk som t.ex. tappat telefonen i toalettskålen.

Sen kom paniken. Jag var ute och ingen kunde nå mig. Jag kunde inte ringa någon. Finns det ens telefonkiosker fortfarande? Och även om det gör det, vem har alla telefonnummer i huvudet?

Väl hemma tog jag fram en gammal telefon, och tänkte att jag skulle kunna klara mig på den ett tag, bara för att minuten senare inse att alla nummer fanns kvar i den gamla telefonen.

Nu sitter jag här med hitta.se, Facebook och MSN och försöker få tag på folks nummer. Men vissa nummer blir svåra att få tag på. Ångesten är rejäl. Kunde knappt somna i natt. SEn skämdes jag över hur patetiskt jag betedde mig som ojade mig över en mobiltelefon. En bit metall!

Om något skulle hända med min dator skulle jag antaligen få en hjärtattack!

Update: Jag kom på att jag hade varit duktig nog att kopiera över numren till datorn, så nu finns de kvar. Lär er läxan och spara era nummer nu!!

6 Comments:

Anonymous Anonym said...

Eller sa finns det ju en funktion "kopiera till sim". Jag har alla nummer pa mobilen och pa kortet. Och mitt andra kort. Mkt bra. :)

2008-01-09 13:24  
Blogger cjl said...

Plaxo är svaret. Funkar mycket bra vare sig om man byter telefoner eller super bort dem. http://www.plaxo.com/

2008-01-09 14:34  
Blogger Mitra said...

försent! min jättesnygga jättenya jätteröda sonyericsson blev stulen för intesålängesen.. men har nu börjat samla på mig nummer igen iallafall. men tråkigt är det!

2008-01-09 16:46  
Blogger Nauticat said...

Är det bara jag som retar mig otroligt mycket på att folk kräver att de ska kunna få tag på mig jämt? Jag kanske inte skulle bli överlycklig om mobilen la av, men en smula nöjd skulle jag nog känna mig.

2008-01-09 17:57  
Anonymous Anonym said...

hände mig också, den bara dog.. :/
nu har jag bara typ de allra närmsat vännernas numemr att hålla mig till,
gamla "bra-o-ha" nummer som man helst inte vill fråga efter igen återfinns aldrig mer.

2008-01-09 19:16  
Anonymous Anonym said...

Det där sista hade varit ifall det faktiskt var metallen du hade ångest över att ha tappat bort, vilket jag har väldigt svårt att tro. Vi sparar våra liv på hårddiskar som kraschar - bilder, skrivna dokument, musik. Klart att det är jobbigt när det försvinner?

2008-01-09 19:39  

Skicka en kommentar

<< Home

Bloggtoppen.se