Do panjereh - Två fönster

Det är mors dag, och jag tänker tillbaka på åren som varit. Jag och mamma. Besvikelse och glädje. Förtvivlan och hopp. Kommer att tänka på en av hennes favoritlåtar. Den där med Googoosh hon spelade när hon försökte lära mig att läsa då jag bara var fyra.

Jag var alltid den som skulle göra henne stolt.

Under åren har den blivit min persiska favorit också. Något att spela när allt känns så förbannat tomt. En dröm om något bättre. En annan framtid.

Jag tänkte passa på att översätta låten. Kanske förstår ni dess mening. Även om hälften går förlorat i översättningen. Lyssna och läs:


I en vägg av sten, finns två fönster i fångenskap
Två trötta, två ensamma
En av dem du, en av dem jag
Väggen av svart sten, kall och hård sten av granit
ligger som ett ljudlöst lås, på våra trötta läppar
Vi kan inte röra oss, under väggens tyngd
All min och din kärlek, är en saga, sagan om väggen

Det har alltid funnits ett avstånd, mellan mina och dina händer
Med denna bitterhet har den passerat, våra nätter och dar
Det är ingen längre väg mellan oss, men ändå är den för lång
Mitt och ditt enda band, är vindens vänliga hand
Vi måste förbli fångar, vi är levande så länge vi är fångar
För oss är frihet döden, för att bli fria dör vi

Hoppas att denna vägg faller, du och jag dör tillsamans
I en annan värld, får vi hålla varandras händer
Kanske där inuti hjärtan, finns inte avskyns smärta
Mellan deras fönster, finns inte längre någon vägg...