Dr Cox-dagen
Idag är det helgdag. Jag firar två år. För det är på dagen två år sen det heliga hände. Jag var på något nationaldagsfirande på caféet. Stod på uteserveringen och pratade med någon partytjej som pladdrade massa ointressant. Helt plötsligt ser jag John C. McGinley gå förbi. För de som inte känner till honom är han alltså Dr Cox i serien Scrubs. Under de senaste åren har serien fått mig skratta, nästan-kissa-på-sig-skratta och t.o.m. gråta (avsnittet när Dr Cox svåger dör) . Så för en Scrubs-nörd är det en stor grej att få träffa den oslagbart elaka (men ändå goda) Dr Cox.
Tillbaka till storyn; Jag visste inte om det var gratisdrinkarna som spelade mig ett spratt, men jag var tvungen att dubbelkolla. Jag avbröt pladdertjejen: - Vet du vem Dr Cox i serien Scrubs är? - Jaa, svarade hon (pluspäng för henne). -Han gick precis förbi oss! -Eh, va?! replikera hon med en ganska söt min. KOM, sa jag och tog tag i hennes hand och började gå bort mot baren.
Och där stod han. I brun mockajacka, jag-skiter-i-allt-skäggstubb och helt ensam.
-Dr Cox skrek jag, och redan här hade jag (gratisdrinkarna) gjort bort mig, för vilken skådis vill bli tilltalad som en av sina rollfigurer? Han gav mig det där härliga leendet, som ändå antydde "Oh shit, inte ens i Sverige kan jag bli av med de här jävla Scrubs-dårarna". -What are you doin in Sweden?! Han kollade in pladdertjejen (som nu hade ögon stora som kebabtallrikarna på Folkets). -I´m lookin for a new wife! Vi började skratta alla tre. -Tell me if you see her! Sen så pratade vi lite allmänt, och jag ville så gärna be honom kalla mig för för "newbie" eller "Britney" men det kändes som att det kanske inte var läge för det, där och då. Och nu hade jag startat det oundvikliga; folk i baren började fatta vem det var, och snart var han översvämmad av tjejer som ville få en pratstund. Och vad gör killen då? Han går bort mot uteserveringen och sätter sig enasm i ett litet hörn vilket tvingar tjejerna komma fram till honom en i taget. Vet inte om det var medveten strategi. Kändes som om han bara ville chilla i Stockholm. Det fanns så mycket jag ville säga, men ändå inte. Fast jag skulle hellre ha sagt att jag diggade honom i Plutonen, det hade låtit mer proffsigt. Men det var värt det, att få skrika Dr Cox, för i en nanosekund var jag J.D. och han den fadersfigur jag aldrig haft.
Så därför firar jag Dr Cox-dagen idag, med ett par Scrubs-avsnitt från senaste säsongen (som ryckt upp sig rejält). Vill man krydda till det kan man ringa upp sina kompisar och tala om hur värdelösa de är. Men avsluta med att man älskar dem.
Det här lär vara enda gången jag skriver om en kändis. Du vet ju vad jag tycker om kändisskvaller. Så vida jag inte träffar Borat. High five!
Tillbaka till storyn; Jag visste inte om det var gratisdrinkarna som spelade mig ett spratt, men jag var tvungen att dubbelkolla. Jag avbröt pladdertjejen: - Vet du vem Dr Cox i serien Scrubs är? - Jaa, svarade hon (pluspäng för henne). -Han gick precis förbi oss! -Eh, va?! replikera hon med en ganska söt min. KOM, sa jag och tog tag i hennes hand och började gå bort mot baren.
Och där stod han. I brun mockajacka, jag-skiter-i-allt-skäggstubb och helt ensam.
-Dr Cox skrek jag, och redan här hade jag (gratisdrinkarna) gjort bort mig, för vilken skådis vill bli tilltalad som en av sina rollfigurer? Han gav mig det där härliga leendet, som ändå antydde "Oh shit, inte ens i Sverige kan jag bli av med de här jävla Scrubs-dårarna". -What are you doin in Sweden?! Han kollade in pladdertjejen (som nu hade ögon stora som kebabtallrikarna på Folkets). -I´m lookin for a new wife! Vi började skratta alla tre. -Tell me if you see her! Sen så pratade vi lite allmänt, och jag ville så gärna be honom kalla mig för för "newbie" eller "Britney" men det kändes som att det kanske inte var läge för det, där och då. Och nu hade jag startat det oundvikliga; folk i baren började fatta vem det var, och snart var han översvämmad av tjejer som ville få en pratstund. Och vad gör killen då? Han går bort mot uteserveringen och sätter sig enasm i ett litet hörn vilket tvingar tjejerna komma fram till honom en i taget. Vet inte om det var medveten strategi. Kändes som om han bara ville chilla i Stockholm. Det fanns så mycket jag ville säga, men ändå inte. Fast jag skulle hellre ha sagt att jag diggade honom i Plutonen, det hade låtit mer proffsigt. Men det var värt det, att få skrika Dr Cox, för i en nanosekund var jag J.D. och han den fadersfigur jag aldrig haft.
Så därför firar jag Dr Cox-dagen idag, med ett par Scrubs-avsnitt från senaste säsongen (som ryckt upp sig rejält). Vill man krydda till det kan man ringa upp sina kompisar och tala om hur värdelösa de är. Men avsluta med att man älskar dem.
Det här lär vara enda gången jag skriver om en kändis. Du vet ju vad jag tycker om kändisskvaller. Så vida jag inte träffar Borat. High five!
posted by Damon Rasti at 13:16
8 Comments:
Oj! Som ett riktigt fan av Scrubs-serien. Kan jag bara säga. Wow. Gratisdrinkar och bortgjord. Spelar ingen roll! Du fick surra Dr Cox. Det är stort. Grattis.
Fasen vad avundsjuk jag blev nu. Var bara tvungen att säga det, Dr Cox är ju hjälte. Haha.
I like very much! ;) jag drömmer också om att träffa borat haha / malena
Gymt. Men nog måste man väl säga att den sista säsongen (nr 5) är den sämsta någonsin? Allt är ju bara gulli-gulligt, lärorikt och otrooooligt förutsägbart. Och så alltid numera, en kladdig sensmoral på slutet.
-->Andreas: Säsong fyra var väldit experimentiell, med lite coolare filmning och det taffliga försöket att ge J.D. en svart flickvän. Nu har man gått tillbaka till den sjuka humorn som är kärnan i Scrubs. Men klart att det blir lite mycket gulli-gull, särskilt med den där bebisen som fått alldeles för mycket utrymme-
När man trodde att dagen inte kunde bli sämre...och bättre...hmm, jag är sjukt tveksam till hur jag skall ställa mig till det här.. Å ena sidan, coolt som fan, grymt häftigt och dessutom coolt att du approachade honom. Å andra sidan, faaan - varför händer aldrig sånt mig... (kanske för att jag aldrig går ut, sitter bara hemma o kollar Scrubs..)
vad kul, jag älskar dr cox!
Ååååh!! Avis!
Dr Cox är ju hjälte! Absolut Scrubs-fan! :D
Skicka en kommentar
<< Home