Tre nyanser av cred

Tjuvlyssnat är av någon outgrundlig anledning väldigt populär bland mediemänniskor. Så när någon frågar mig om tjuvlyssnat så försöker jag ge dem någon sorts indikation på hur het sajten är. Eftersom det mest är tjejer som läser sajten så har jag gjort en härlig stereotyp mall. Till alla shoppingtjejer nämner jag att Frida Boisen har kallat oss för Sveriges bästa underhållning. Till de småcreddiga, jag kallar dem Riche-tjejerna, upplyser jag om att Isobel har oss som en av sina älsklingar. När alla broar är brända, och man måste ta fram storsläggan, så tar jag fram den litterära bomben och namedroppar Eva Ström, lyriker och dramarecensent på Sydsvenskan, som skrivit följande "..Dessutom är dialogerna verkligt bra återgivna, bra rytm, fin tajming, bra tempo, en dramatiker kunde bli grön av avund". Att så få ord kan fylla mig med galet mycket glöd är svårfattat. Men är man credsucker så är man. Jag har läst något av Evas alster tidigare, men nu känner jag mig tvungen att fördjupa mig i hennes verk. Återstår att se vad ovan nämnda personer tycker om boken.

Edit: Med Riche-brudar menar jag tjejer på 25-nånting som är mediacreddiga, diggar Isobel och hänger på Riche en onsdagkväll. Sen vet jag inte om det ordet allmänt betyder något annat. Inget negativt för min del med andra ord.