Min nya kärlek

Möt Tanya! Min styvkusin som är fem år gammal, och som har varit i Sverige i ett par månader. Vi klickade direkt och nu försöker vi hitta på något med jämna mellanrum, även om jag inte riktigt har haft tid för henne på sistone. Förutom att jag har lärt henne åka skridskor, så har vi varit på en del museer, och nu igår gjorde vi ett besök på Skansen. Som var fyllt med norrmän. Och jag blev rejält ögonjuckad av alla dessa snygga norskor. Det gamla hederliga barntricket! Jag kände mig som en riktig DILF. Och log därefter. Sen var jag även glad för att jag precis hade bokat en fin resa om några veckor, så jag gick omkring och såg ut som att jag själv firade Norges nationaldag. Den enda norska svartskallen på plats!














Tanya hälsar att hon gillar att rita, lära sig diverse vetenskap, och rosa kläder. Jag har försökt få henne att gilla andra färger utan framgång. Hon fyller även i att hon tycker att det är fult att jag har ett rött bälte. Hon går just nu på förskola och har lärt sig vissa barnvisor och ett par fraser.
Hon är grym på datorer, och kan ta reda på vad det blir för väder om någon av er därute är intresserad av att veta.

Vi har även bråkat en gång. Vi var på City Gross med våra mammor, och brottades vid mejeriavdelningen. Då lyfte jag upp Tanya och la henne på Mjölkhyllan så hon inte kunde komma ner. Det var inte så uppskattat. I bilen efteråt konstaterade hon -"I början när vi träffades var vi jättebra kompisar. Men idag har vi bråkat! Jag vet inte varför...". Efteråt så gled jag ner från positionen "Min favoritperson efter mamma här i världen". Jag har fortfarande inte kommit över detta.

Jag verkligen älskar barn! De är så roliga och söta, och man vill bara äta upp dem! Men självklart så tröttnar jag efter ett litet tag. The story of my life. Jag tänker ibland på hur det skulle vara att ha ett eget barn. Man får en sjukt varm känsla i kroppen, men samtidigt vet jag att jag är allt för ego för att ha en egen unge. Även om jag är övertygad om att jag skulle vara en fantastisk pappa, så ligger det minst fem år fram i tiden för mig. Då ska jag ha två egna och två adopterade. Fyra härliga barn. Och en än mer härlig barnflicka som kan ta hand om dem. Underbart!