tisdag, maj 08, 2007

Sista minutens peptalk!

Nyss hemkommen från Dagens medias jippo på Anglais, där jag bortsett från min nyklippta frisyr ser helt stunning ut (bildbevis imorgon), så ska jag nu förbereda mig för att prata inför Sveriges medie-elit i morgon bitti. Det skapar en viss ångest inom mig.

Jag har aldrig haft problem med att prata inför publik, au contraire, jag har älskat det sedan högstadiet. Men att prata om något så hett som Web 2.0 som någon sorts guru, gör att jag känner att jag måste prestera något oerhört. Det sitter säkerligen folk i publiken som är mer påläst inom ämnet än vad jag är, men jag lurar mig själv att jag kanske gjorde det bäst under 2006 och att det är därför jag ska tala. För oavsett vad folk tycker om den s.k. bubblan så har jag visat att det går att tjäna pengar på skiten, och jag tänker fortsätta göra det, samtidigt som min drivkraft alltid kommer att vara utveckla nyttosajter som folk har användning för gratis.

Att ta betalt för tjänster är inte riktigt min grej, annonsörer får finansiera mina projekt, och så tror jag att läsarna vill ha det också. Nu ska jag inte avslöja allt för mycket om mitt anförande i förväg. Jag återkommer och berättar hur det gick.

Vad jag kan avslöja dock är att mitt privatliv blivit härligt lidande p.g.a. allt jobb, men vissa saker kanske inte är menade att hända, vad vet jag! Jag kommer bli en sån där jobbig jäkel som en gång var idealist men till slut bryr sig mer om att tjäna pengar och få makt, än att leka med sina barn. Det kallas visst framgång. Framtiden är ljus baby. Du och jag mot världen. Och skiter sig allting så kan jag alltid återgå till att jaga sexister, rasister och homofober! Finns glädje i det också!

1 Comments:

Anonymous Anonym said...

Watch out!

Jag tänkte på det här inlägget då jag läste det här citatet i boken "Tisdagarna med Morrie" av Mitch Albom:

” Morrie trodde på människans inneboende godhet. Men han såg också vad det kunde bli av dem.
’Människor är elaka bara när de blir hotade’, sa han senare samma dag, ’och det är vår kulturs fel. Det är vår ekonomi som är anledningen till det. Också människor som arbetar inom vår ekonomi känner sig hotade, för de är rädda att förlora sina pengar. Och när man känner sig hotad, börjar man tänka bara på sig själv. Man börjar göra pengarna till gud. Det ingår i vår kultur.’ ” (s.149)

2007-05-13 19:38  

Skicka en kommentar

<< Home

Bloggtoppen.se