Sätt hatet bakom galler

Jag googlar runt på de olika svenska nyhetssajterna men hittar inget om detta.

LA-times skriver idag att i januari månad satt mer än 1% av USA:s vuxna befolkning i fängelse.
Eller 2,319,258 personer. Det är 25% av Sveriges invånare!!

"While one in 30 men between the ages of 20 and 34 is behind bars, for black males in that age group the figure is one in nine"

Jag är tvungen att gå tillbaka och läsa igen. 1 av 9 svarta män i åldern 20-34 sitter i fängelse!

11 fucking procent!

Vilket grovt misslyckande för en nation. Och jag märker det under hela valrörelsen, hur splittrad landet är. Det är hela tiden blacks hit och hispanics dit. Denna ständiga uppdelning gör mig illamående. Att se huden före individen.

Det är därför jag och många med mig var så förbannade på Gringo och deras uppdelning mellan oss. En människoras, ett folk. Resten är skitsnack.

Vi måste bryta segregationen. Uppmana folk att lära sig svenska och komma ut i samhället, och tvinga arbetsgivare att bortse från etnisk härkomst. Piska och morötter. Jag tror inte på att bara ge. Då utnyttjas systemet.

Vi ska formas ihop till en vacker svartvit kloss och alla som kommer i vägen ska smälta av hettan och kärleken.

Det här inlägget tog en härlig flummig vändning!

Tony Soprano 2.0

Detta måste vara en av de bästa kändisimitationerna på nätet någonsin. En genre som fick stor uppsving förra året. I början av klippet trodde jag att ljudet var rippat från Sopranos, t.o.m. andningen är ju perfekt. Blir lite svart pastor-inslag i ett segment, men titta och njut you fuckin little stronzis!



En skön parodi på "impressions" är Peyman Benz video här.

It may sound like an excuse to you, but...

Jag har bestämt mig för att sluta skriva min kroppsvikt och midjemått varje vecka. Jag vill inte bidra till ett än mer fucked-up ideal än det som redan genomsyrar vårt mediebesudlade samhälle idag. Vikten säger inte mycket om din kropp egentligen (såvida du inte väger tresiffrigt). Väg dig endast om läkaren ber dig. Annars är det bättre att mäta omfång och se hur mycket man trimmar bort efter en träningsperiod.

Det enda viktiga är att ha en välmående kropp som ofta rör på sig, men ändå kan slacka då och då, samt att man käkar nyttig och bra mat, men unnar sig en kväll i veckan då man får äta vad som helst. Det låter självklart, men det är det inte för alla.

Jag kommer att presentera slutresultatet i sommar ändå - kanske med bilder om ni har otur - men det är mest för min egen skull, och som motivation för att jag ska få bort de där onödiga extrakilon jag har lagt på magen. Jag känner direkt efter några veckor hur mycket mer jag orkar, och hur alertare jag är än innan jul!

Och självklart för att ingen av era ska kunna reta mig och säga att jag hoppade av!

10 things every adult should know!

Det här har roat mig i helgen. En tjej som, på ett ganska hårt språk, listar 10 saker som alla vuxna - särskilt amerikaner -borde vara medvetna om. Tyvärr sitter jag på universitetets bibliotek vars gammalmodiga spamfilter blockerar bloggen som heter F*cking C*nts.

Men gå in och läs den här posten. Det är självklara grejer för många, men tål verkligen att upprepas. Särskilt punkt 8 och "Your race, gender and nationality are fucking accidents of birth" stämmer bra överens med min livsfilosofi. Någon som har förslag på lite bra svenska punkter?

Inlägget finns även på Digg för er som inte kommer in på hennes blogg!

And the winner is...

Det är något ovärdigt med att vakna upp kl 10 i soffan, med ljuset tänt och kläderna på. Det enda som saknades var chips-smulor på tröjan.

Det värsta av allt var att jag somnade runt fyra, alltså innan de började dela ut de tunga Oscarsstatyerna. Så jag kunde lika gärna ha skippat skitet och fått en bättre start på måndagen.

Men jag hann ändå se spanske Javier Bardem ta hem för bästa biroll, och lika mycket som filmen "No country for old men" efterlämnar en mängd frågor, satt det en kuslig känsla kvar när man såg den spanske skådisen äntra röda mattan. De omtalade frisyren måste vara bland de mest skräckinjagande på länge.

Fantastiskt även att Juno vann för bästa manus. Det sista jag hann se var nog fina Marion Coutillard som spelade Edith Piaf i La vie en rose. Oscarsakademin är alltid lite svaga för personporträtt. Jon Stewart var ganska blek, och det skulle vara skönt att byta ut honom mot t.ex. kollegan Stephen Colbert.

Men ingen mer Oscarsgala för mig. Det garanterar e förstörd måndag varje gång. Ikväll måste jag hinna se There will be blood, Daniel Day-Lewis gör aldrig en besviken.

Hade jag haft sportlov, hade jag hunnit länka till alla namn också, men nu får det bli old school, för det är haltande bort till universitet som gäller efter reklamen.

Ett oanstädigt förslag?

Jag och en kompis diskuterade åldersskillnader beträffande förhållanden. Han hade börjat dejta en tjej som var 20, och han är själv 29. Han var glad över att de hade liknande intressen, men skämdes för den stora åldersskillnaden, så jag försökte köra med det klassiska; Det är inte åldern, utan mogenheten. Då framkom det att flera kompisar tyckt att det var lite pedovarning.

Kom igen nu?!

Är båda över 18, så är väl högst 10 år hit eller dit inte så farligt? Vi är så åldersfixerade, jag kan själv titta suspekt på en äldre kvinna och en ung man, och vice versa, men det är ett invant beteende jag försöker frigöra mig i från. Det måste väl vara personligheterna som klaffar, och inte personnumren?

Jag har oftast dejtat tjejer som har varit 2-3 år yngre än jag, kanske för jag känt att många tjejer i min egen ålder har varit för seriösa med förhållanden, men jag skulle inte avfärda en tjej enbart p.g.a. åldersskillnad. Sen finns det ju gubbsjuka, men det går vi inte in på här!

Skulle ni tycka att det var konstigt om jag som 28, dejtade en tjej som var, säg 19? "Age aint nuthin but a number" som Aaliyah skulle ha uttryckt det! (Försök att inte tänka på R. Kelly här)

Edit: Gjorde vissa förtydliganden i texten.

Look at the gimp!

Om ni befinner er på univesitetsområdet de närmaste dagarna, och ser en snubbe försöka gå som en black dude, med ena benet släpande efter sig, och därefter tittar upp och ser en kortklippt skäggig typ som ser ut som en fruktförsäljare, tveka då inte att komma fram och hälsa, för det är jag.

Jag hade sönder mitt knä på gymmet häromdagen, och kan knappt gå normalt. Trappor ska vi inte ens snacka om, för jag hoppar fram och det ser ut som att jag är ett speciellt litet barn. Dessutom har jag knäskydd så de sticker ut på mina tigha cheaps, vilket gör att min knäskål framstår som abnormt stort.

Nedstämdheten över det gör att jag varken orkar raka mig, eller klä mig stylish.

Det går även bra att peka, skratta och håna, eftersom jag antagligen inte kommer att kunna springa i kapp er.

Varför är Jinge så rädd för sanningen?

Jag vet att jag lovade er att inte hamna i bråk med fler bloggare. Men den här gången ska jag inte bråka, utan bara sprida sanningen då någon försöker dölja den.

Vänsterbloggaren Jan-Inge Flücht har på Jinge.se har vid ett par tillfällen censurerat bort mina inlägg, där jag haft synpunkter på rena sakfel, alltid med väldigt dåliga orsaker. Rent politiskt har jag inte haft några argument mot hans åsikter, så det är inte av den orsaken det har blivit censurerat. Det har alltid handlat om tillrättavisanden på direkta felaktigheter. Sist var det ett felaktigt påstående om hur man räknar ut unika besökare på en blogg, och mina svar blev censurerade, trots att de var skrivna i god ton och bara innehöll ren fakta.

Han har tidigare utsatt bl.a. min vän Hanna Fridén för liknande behandling, och han verkar hyga visst agg mot unga kvinnliga modebloggerskor också, som flertalet gånger skrivits ner på bloggen. I tisdags skrev han ett inlägg om Blondinbella och hennes bolag, och han har rätt till sin åsikt, men inlägget innehöl åtminstone ett rent faktafel, vilket jag påpekade. Han menade att klädföretag styrde Blondinbellas bolag och pekade även felaktigt ut mitt annonsbolags chef som ägare till Blondinbella, och för att sprida lite ljus över hur det verkligen ligger till skrev jag en kommentar.

Detta är EXAKT vad jag skrev:

"Inlägget innehåller några fel:

1. Glife sysslar varken med klädförsäljning eller events. De sysslar med communities och annonsförsäljning. Det tar en minut att googla sig fram till det och det framgår ju rätt klart av Resuméartikeln att klädföretaget inte är kopplat til Glife.

2. Blondinbella blev aktiebolag för ett kort tag sen, och då är det inte helt ovanligt att det finns delägare. Och hon har varit väldigt öppen med det och att hon vill tjäna pengar. Du tror väl inte på fullaste allvar att Blondinbella eller någon annan släpper all sin makt bara för att bolagisera. Som vilken 17-åring som helst behöver hon hjälp, och det får hon.

3.”Personligen måste jag säga att jag faktiskt trodde att Isabellas blogg var en riktig blogg och inte ett verktyg för att tjäna pengar”. Så bara för att man tjänar pengar så är det ingen blogg längre? Luktar svensk avundsjuka lång väg det här. Klart att man hjälper sitt annonsföretag om de ber en om hjälp. Jag personligen skulle inte låta någon styra det redaktionella, men Glife, som jag samarbetar med, har t.ex. hjälpt mig att fixa gratis vin till en releasefest och då tackade vi med en fin länk tillbaka. Alla blir nöjda och glada!

Lite bättre research nästa gång, tack! Och kanske passa på att byta från jinge.se till jante.se (ironi, så att du inte censurerar mig nu) "

Därefter skrev jag ett till inlägg för att vekligen minimera chansen till att åter bli censurerad då han har kommentatorsregler (som är mycket svårhittade) om att man bl.a. inte får provocera:

"Ps. Glömde ange min hemsida, plus att sista raden var försök till humor, det var ingen provokation! Du kan ta bort det stycket om Jante om du vill!

Peace in the middle east! "

Självklart såg jag igår morse att han har censurerat inlägget igen, då många andra senare kommentarer i andra inlägg blivit godkända. Pinsamt värre! Visst, jag censurerar också bort kommentarer, men då är det anonyma påhopp, och det står klart och tydligt i högerspalten här att de är förbjudna. Min kommentar var främst ämnad åt att påpeka direkt lögnaktiga påståenden, jag är ingen högerbloggare som sökte en längre diskussion.

För om man googlar Jinge och censur får man fram en tydlig bild. Karln är ökänd för sitt godtyckliga beteende och retar upp mängder med andra bloggare. Det finns t.o.m. två bloggar (med högerinriktning) som har startats enbart i syfte att påvisa hans märkligheter, här och här.

Det måste vara en ödets ironi att en vänsterpartist beter sig som en gammal kommuniststat och censurerar den nakna sanningen. En bloggvärldens egna Pravda. Tur då att jag har en egen blogg som kan tala om min version av sanningen.

Detta är något som de flesta politiska bloggar tydligt är medvetna om, men jag känner att det är rätt att sprida mer ljus över den politiska blogg som har flest läsare (när jag kollar runt så verkar ett frenetiskt länkande till tidningsartiklar genom Twingly vara en stor orsak)

Jinge, vi vill dig inget illa, vi vill bara att sanningen ska komma fram!

Ps. Jag har mejlat karln och försökt få en förklaring innan jag skrev det här, men inget svar. Jag har även sparat en skärmdump för att påvisa att min kommentar inte har publicerats!

Viasat hatar italiensk fotboll

Krönika skriven för Svenska Fans idag, publicerad här

Det var beklämmande och på gränsen till smärtsamt att - utöver själva matchen - höra kommentatorerna till gårdagens Champions league-match på TV6 gång på gång uppträda som vore Liverpool det svenska landslaget, och se allting i röda ögon. Allt handlade i slutändan om hur ’Pool skulle agera, och frustrationen växte i båset ju fler gånger Inter klarade sig undan det som slutligen skulle bli oundvikligt.

I drygt 84 minuter satt hovnarrarna Åke Unger och Glenn Hysén och väntade på att Kung Zlatan och hans manskap skulle stupa. Den icke-befintliga utvisningen av vår främste soldat, Materazzi, kommenterades knappt, utan det var först i halvtidsvilan som en f.d. kung, Mjällby, kunde fastslå att det var ett skämt.

Man hade direkt samma inställning till Materazzi som domaren. "Den där bråkstaken som provocerar har inget på plan att göra". När kollade dessa herrar på Serie A sist? De nämner själva att han blev utvald till bäste back av sina medspelare i ligan, men glömmer i nästa andetag på att det måste bero på åtminstone viss spelskicklighet, och ser karln som enbart en buffel. Visst, Materazzi gör en del mindre genomtänkta grejer, men han är också en habil mittback vars insatser var direkt avgörande för ett VM-guld. Men man minns enbart Zidane-incidenten.

Jag slås av det märkliga i att om det är något lag som ska favoriseras så är det väl det där svensken spelar? Visst, Glenn Hysén har spelat i Liverpool, och det finns säker en hel del som håller på dem i Sverige, men Zlatan är ju vår absolut största sportidol här i landet, och oavsett klubblagsfavorit älskar de flesta den mannen. Det som ändå förvånar är att det är Glenn som ger Inter viss cred under matchen för att de försvarar sig på ett smart sätt, medan Åke Unger snarare beter sig som om han satsat villa, Volvo och vovve på en hemmavinst, och subjektiviteten stinker mer än sur mellanmjölk.

Vad finns då att göra? Inte mycket antagligen! Ett par sura mejl leder - i bästa fall - till en förbättring i högst en match. TV6 lyder under brittisk lag och det går inte att ringa till granskningsnämnden direkt.
Det närmaste objektivitet vi kan komma är public service, men det är inte många fotbollsändningar som SVT har kvar nuförtiden. Sorry, Chris Härenstam!

Det blir till att kväva ljudet och låta Scarpinis inspirerande stämma slå en följe till nästa match. Men vad gör ni andra då?
För detta drabbar inte bara Inter, utan även för er rödsvarta, romare och bianconeri måste anglofilin, och dessa gubbars fördomar mot och ogillande av italiensk fotboll vara en nagel i ögat, sändning efter sändning.

Det är nästan så att jag ska skratta och jubla högt när Milan slår ut Manchester United i finalen, för jag ser framför mig bilden av dessa dinosaurier på Viasat – som ironiskt nog troligen hånat Milans höga medelålder under sändning - sitta och skaka på huvudet och undra vad det var som hände.

Nokia - Connecting wrong people?

Jag läste i DN imorse att mobilföretaget Nokia ska locka tjejer och killar 15-19 år med en gratiskonsert för att lansera en ny musikmobil. Jag föll ut i ett nervöst skratt - bland mina knappt vakna medresenärer på röda linjen - när jag såg den stora bilden och fick veta vem artisten var. AKON!

Samma 35-åriga snubbe som har gjort sig som ökänd för att dra upp unga flickor och torrjucka mot dem och "smacka deras asses"! I klippet nedan har han lockat upp en 15-årig tjej under premisserna att det är en tävling för att vinna en resa till Afrika. Sen börjar något väldigt bisarrt och sjukt. Kolla själva:

Till hans försvar sades att det skulle ha varit 18-årsgräns på spelningen, men det där juckandet är ju närmast ett överfall. Videon blev en liten skandal och ledde till att mobiljätten Verizon drog in sitt kontrakt, och den pågående turnén med Gwen Stefani blev förstörd. Han har varit inblandad i fler liknande kontroverser.

Journalisten tar upp ämnet i artikeln, men konstaterar: "Det har Nokias marknadschef Patrik Söder inte hört talas om. - Den händelsen har jag nog missat, faktiskt, säger han."

Frågan är om Patrik har hört talas om när Akon avbröt en konsert i somras, då en liten kille slängde något föremål mot honom. Han bad publiken peka ut den skyldige fjortisen, lät de biffiga vakterna tvinga fram spolingen, varpå han lyfter upp honom och slänger ut honom i publikhavet:



Akon ska åtalas för incidenten. Kanske har tiden i fängelset satt spår på den här artisten. För han ångrar i princip aldrig några av sina tilltag, även om han framförde en lam ursäkt efter den första mediastormen.

Så, nej Nokia! Akon må ha "gatukredd", men det är ingen artist jag tror att något företag i slutändan vill ha kopplat till sitt varumärke.

Nu håller vi tummarna för att Akon inte sken-våldtar eller misshandlar någon på torsdag!

Ps. Jag bör nog nämna att jag känner den duktige P-O på Soblue productions som tar hit artisten, och utgår från att han enbart har tänkt på det musikaliska. Men med sitt grymma kontaktnät hade han nog kunnat få hit vilken icke-kvinnoförnedrande R&B-artist som helst. Ett längre CNN-reportage om det första fallet finns f.ö. här

Lämna inte honom i fred

Nu har jag läst domen i Tito-rättegången - som är väldigt välskriven för att vara en tingsrättsdom - och även pratat lite med Christian Diesen, professor i processrätt på SU. Väldigt förenklat kan man säga att Tito i princip åker dit p.g.a. att han i sitt försvar framstår som icke trovärdig och framstår nästan excentrisk, när han anger allt från konspirationsteorier om Bert Karlsson och sin f.d. svärmor till svensk rasism som orsaker bakom rättegången (det senare nämns ej i domen).

Även om forskning visar på att invandrare döms hårdare än infödda svenskar i domstoar, kan vi nog alla vara överens om att Tito Beltran har haft det bra mycket bättre än de flesta andra blattar i det här landet. Det är inte direkt en fattig förortsbo utanför samhället vi snackar om. Fel väg att gå gubben!

Det är väldigt svårt med bevisvärderingen i mål där det inte finns några tekniska bevis. Ingen sperma, eller märken på kroppen. Då återstår ofta ord mot ord. Jag kommer ihåg en föreläsning i utsagoanalys, där vi fick lära oss att i magkänslan i princip aldrig är rätt. Inte heller kroppspråk. Det är t.ex. en myt att folk som ljuger skruvar på sig, eller petar sig på näsan.

Man kanske kan anta (det starkaste ord en jurist använder är "torde") att Tito hade gått fri om han hade behållit lugnet, berättat sin version och tänkt igenom sina svar. Nu återger förvisso domstolar omständigheterna så att det mer passar deras dom, och man ska nog vara försiktig med att uttala sig kring "om". Men det är i princip det han faller på. Sitt svammel. Och Maria "Sally" Lundqvists vittnesmål, som baseras på tjejens beteende och utsago efter händelsen. Och det finns ingen anledning att misstro Lundqvist.

Den cyniske skulle kanske säga att det ändå inte bevisar något, ifall tjejen ljuger. Att det hela är ett svepskäl för att hon ångrat sig då det gick för långt med Beltran. Jag hoppas att de har fel.

Det måste hursomhelst vara fantastiskt skönt för tjejen att få en fällande dom, och det sänder även ut en signal till andra tjejer i samma situation. Det kan göra skillnad att anmäla, även om det är skamligt låga siffror på de fällande domarna i våldtäktsmål.

Juristhumor

Sitter just nu på en föreläsning. Det är samma man som igår eftermiddag. Runt 50 år, rätt varm och frispråkig, norrländskt påbrå. Mot slutet av gårdagens föreläsning säger han något i stil med:

-Det finns ett enda fall som jag känner till där någon annan än ett barn har fått ta över ett hyreskontrakt, och det är ett gammalt rättsfall där en hushållerska fick överta lägenheten. Och förr i tiden när begreppet sambo inte fanns, användes deras rätta benämning, hushållerska!

Folk skrattade chockat, och en tjej flämtade till högt. Ännu mer skratt, varpå han säger:
-Jag såg att du höll på somna till och var tvungen...

Snacka om att rädda situationen. Men det är annars den nivån som råder inom juristernas värld. Bakom stängda dörrar är nog kvinnoskämt mer regel än undantag. Samma snubbar som ska bedöma våldtäkter och kvinnofridsbrott.

Jag skrattade också, eftersom den komiska tajmingen var perfekt, men när man tänker efter hur det ser ut i denna mansdominerande sfär, är det ganska lätt att sätta skrattet i halsen.

Damons lista är död (ja, inte bloggen alltså)

Det är med stolthet som jag på dagarna går in i det nya microvågsrummet på Stockholms universitets centrala byggnad, i korridoren mellan D och E på plan 4, och värmer up min mat. Ni som inte har hängt med från början, bör veta att jag startade ett kårparti, Damons lista, på universitetet enbart för detta syfte. Jag la visserligen till några punkter, för att inte bli kallad micropartiet, men allt började med att jag var så förbannad på oändliga köer och dåliga tider, och att kåren inte fixade något utan skyllde på universitetet.

Jag var rena Obama och gjorde ett grymt val, där jag slog sossarna och min egen instutition Juridicum, trots deras hånfulla uppsyn mot mitt, i praktiken enmannaparti. Jante var inte nådig när jag skrek ut min lycka på valnatten.

Hursom, så drev jag hårt för att vi skulle få ett nytt microrum, och jag och en annan kille på kåren satte press på universitetsledningen. Och nu står den där, ett härligt rum med diskbänk, skåp och massor av microvågsugnar, centralt och inte bara ute på restaurang Lantis som det var tidigare.

Jag vill att alla som röstade på mig ska veta att jag höll mitt stora löfte, och jag hoppas att de njuter av att kunna värma sin mat hela dagarna, istället för 10-15, som det var tidigare! Tyvärr fick jag inte igenom mina förslag till nya restauranger, eftersom kåren äger HÖRS som driver närmast ett monopol inne på de centrala delarna av campus (sic!). Bara det blir nästan ett skäl att avskaffa kåren i mina ögon (Mer om det senare).

Därmed har jag gjort mitt inom partier och drar mig tillbaka, en fet erfarenhet rikare.

LÄMNA TITO I FRED!

Update: Nu föll domen och Tito fick två års fängelse! Samtidigt har över 13.000 personer sett min Tito-video på youtube. Klicka på play för att se videon "Lämna Tito i fred"!



Tack till Videofeber, buzz och andra sajter som sprider budskapet!

Jag, Rulltrappsfascisten

Vad är det för människor som vill åka egen rulltrappa när man kommer ut från tunnelbanan?

Vi är cirka 15 personer som går av tåget imorse. Det finns TRE rulltrappor som "rullar uppåt", varav en är igång för tillfället. När endast tre personer har stigit på första rulltrappan, väljer person nummer fyra att sätta igång en egen rulltrappa. Nu undrar jag; Var det trångt på trappa nummer ett? Är det ett tvångsmässigt beteende? Eller är det bara ett fantastiskt slöseri med el?

Ja, ni tänker kanske att en rulltrappa hit eller dit, men jag ser det här beteendet dagligen, och ta att tusen rulltrappor startas igång i onödan enbart i tunnelbanan per dag och räkna ut det på ett år. Jag vet att det är mycket miljösnack nu överallt, men det är lite kris och såna här smågrejer kan ändå göra en stor skillnad i längden.

Men vår historia slutar inte där. Person nummer nio tycker inte att det räcker med två rulltrappor. Nej, han ska minnsan åka i sin egen, så långt bort från de där äckliga sakerna som kallas medmänniskor. Där står han i sin egen rulltrappa och känner sig antagligen som en kung.

Ack om han visste att han är enkom en gycklare!

The eighth wonder of the world

Dag 8:

86 kg

104,5 cm

Helgtipset: Käka på Ali baba i Hjulsta

Ikväll ska jag förbi Hot pita pocket och njuta av Noels möra grillade kycklingfiléer, kanske stans bästa, och catch up med en kompis som återvänt från utlandsjobb.
Sen en sväng till mitt gamla stammishak Ljunggrens, som verkar fått en revival efter ett halvårs nedgång.

Men det jag mer ser fram emot är att få åka till Hjulsta i helgen och avnjuta fantastisk grillad persisk mat på ett högst oanspråkligt ställe. Ali baba är och ser ut som en pizzeria bredvid livsmedelsaffären på Hjulsta torg, men de serverar grymma grillade rätter i nybakt bröd (eller ris), till löjligt låga priser. Eller vad sägs om djodje (grillad kycklingspett) för 85 kr. Lägg till 25 spänn och du får smaka på mast-o-mosir, en sorts tsatziki fast med persisk vildvitlök, och lite grönsaker samt färskt bröd.

Så ut från stan, och ta blå linjen ut till slutstationen. Den som gillar persisk mat blir inte besviken!

FAQ me some more!

Här följer nu svaren på frågorna från första FAQ:en

Vilken är din största rädsla? Att en dag inse att jag inte tog chansen och att jag måste leva med bitterheten för resten av livet.

Vem är din största idol? Jag tror inte på idoldyrkan. Tro på dig själv och gör allt för att andra ska se dig som en förebild. Men jag ser upp till kämpar som vägrar att hålla käften, exemelvis Dr Martin Luther King.

Vad ville du bli när du blev stor när du var liten? Mitt första drömjobb, när jag var fem, var stridspilot, eftersom en av pappas bästa kompisar hade det yrket.

Har du fobi för att få den härliga kaggen? Jag har en liten fin bula redan, även om jag är smal på resten av kroppen. Men det där är bara en fråga om vilja, så jag oroar mig inte allt för mycket!

Vad händer när man dör? Maskar äter upp dig, tills du blir jord, sen kommer det ett frö och lite regn, så blir du en blomma!

Har du någon dold talang som man inte känner till? Jag har ett väldigt skarpt sifferminne, och kan de flesta vänners telefon och personnummer utantill. När jag jobbade i kassa brukade jag ta en titt på kortbetalares legg och snabbt lämna tillbaka det. När kvittot sedan skrevs ut, plitade jag ner deras personnummer utantill. Kunderna fick skräck i blicken och undrade antagligen vad kassablatten skulle kunna använda deras personnummer till i framtiden!

Vad använder du för tandkräm? Jag tror inte på tandkräm, jag kör som farfar, gurgla salt och vatten.

Hur ofta duschar du? Som en sann iranier, enbart efter sex, alltså en gång i månaden! (Eller vänta, det var ju filmen "Inte utan min dotter")

Jag kikar upp emot bilden här uppe till höger och.. Vad får jag se? Fetaste skiten på länge asså :P BIG up! Posta gärna en ordentlig bild där man får se hela skönheten i sin helhet?
Tack! Jag har väl tjatat lite om det, men du har en stor bild på den här länken.

Hur kom du på att du ville jobba med juridik? Jag hade en romantisk bild av juristlinjen och ville gärna kämpa mot orättvisor (klichévarning). Snart insåg jag att juristlinjen lobotomerar människor, och gör de ytterst teoretiska.

Var hittar jag videon med tre killar som dansa asgrymt till go musik, som jag såg på din blogg?
Du tänker antagligt på detta inlägg http://damonrasti.blogspot.com/2007/09/i-love-yelle.html

What! Ska man blötlägga tånaglarna innan man klipper dem??
Ja, alltså det är ju lättare att klippa dem efter att man har duschat. Blötlägga var det någon annan som gjorde.

Hur uttalas ditt namn? Jag tänker alltid "Däjmon", typ som Matt Damons efternamn, men innerst inne tror jag att det är fel :-)
Jag har en video på gång om detta. Håll ut!

Så, då var omgång två avklarad! Ställ gärna mer frågor, jag har fortfarande inte fått förklara meningen med livet eller fått berätta om den gången jag blev av med oskulden. Skriv in dem i kommentarfältet bara...

Egentligen ett ringa problem

Jag har aldrig riktigt fattat varför folk envisas med att svara med sitt namn - med en undrande ton - när de svarar i sina mobiltelefoner, trots att alla har nummerpresentation numera. Lever de fortfarande i 80-talet eller vill man bara låtsas bli överraskad? -Tjeeena Martina, skrek en kille förtjust på tuben i eftermiddags efter att först ha svarat med ett nonchigt "Henrik", fast han klart och tydligt såg att det var Martina som ringde (ja, du vet att tjuvtittar på folk displayer).

Det är en sak om man sitter med jobbtelefonen, men privat? Så uppenbart fejk om man tänker efter. Bortsett från om man sitter med handsfree så klart.

-DU VISSTE JU ATT DET VAR MARTINA, ville jag skrika till Henrik efter att han lagt på, men insåg att JAG skulle framstå som den konstige då. Så jag bet ihop, blundade och såg fram emot att få ventilera tankarna här istället.

Så svara inte med ditt namn när jag ringer. Säg "Hej" eller "Hej, Damon", när du ser att det är jag, annars lägger jag på nästa gång! Och när du ringer tillbaka kommer jag svara med ett obrytt "Damon" och låtsas som ingenting.

Ok?!

Ehrmm, förra var ju bara en testgrej tyyyp...

Dag 1:

87,5 Kg

106 cm

USA:s nationaldag here I come...

I'm fuckin Matt Damon

Förlåt att jag inte skrev något igår. Det var för att jag skrattade åt det här:


Fotnot: Jimmy Kimmel som är Sarah Silvermans (med show på SVT) pojkvän har haft en låtsas-beef med Matt Damon, vilket gör detta extra roligt.